Foto Helen Ahlsson. Heidi och pappa Kent

TÄNK DIG att en av dina stora drömmar är att få uppleva ett VM i den sport som ligger dig allra varmast om hjärtat. Det är din dröm sedan barnsben. Du vill se alla de människor du beundrar kämpa om den stora titeln som världens bästa.
    Och så en solig majdag lyckas du så vinna det svenska mästerskapet i ditt hjärtas sport som i det här fallet är armbrytning eller armsport som man också säger och blir därmed direktkvalificerad för att åka på EM och VM. Du har nu inte möjlighet att bara se alla dina idoler utan får dessutom själv delta! 
   

foto Helen Ahlsson.

DEN SOMMAREN planterar du tall och granplant med blodsmak i munnen som aldrig förr, för du vet att för varje planta kommer du målet allt närmre - målet som är VM i armbrytning i Tokyo. Ute på samhället stoppar privatpersoner dig och sticker till dig en hundring bara för att visa att de stödjer dig. Även ortens småföretagare, släkt och vänner ger dig sponsringsbidrag och så mer plantering - höstplantering! Många bäckar små brukar man ju säga och du har tillslut lyckats skrapa ihop till dina drömmars VM- resa till Japan. Spänningen stiger!
  Att åka från en liten by i Västerbottens inland som heter Ensamheten med hela 18 innevånare till en mångmiljonstad, med en far som saknar resvana precis som du själv, är en mycket stor och omtumlande upplevelse – kontrasten är enorm.
     I parkerna har pensionärerna morgonyoga. Höstluften är rå och hela den stora staden som luktar surfisk och pissoar tycks andas förväntningar. Trots alla nya intryck så kan du för allt i världen inte missa den stora anledningen till att just du befinner dig i detta land - du är här för att kämpa, för att tävla!

SÅ KOMMER den stora dagen då du ska få delta på ditt livs första VM i armbrytning! Din kropp börjar förbereda sig, adrenalinet börjar ansamlas, och din vanliga tankeverksamhet upphör och reptilhjärnan börjar arbeta. Överlevnadsinstinkten och kämparglöden tar över. Nu gäller bara en sak - att kämpa, ta i allt vad du har och det till 110 %!
  

DU ÄR den lilla okända europeiska 60-kilos tjejen som ingen ser som tänkbar konkurrent. I publiken har du en spänd och nervös far med videokameran i högsta hugg och i bröstet känner du inre lugn i form av stödet och tryggheten hemifrån. Tävlingen går över alla förväntningar och du bryter dig till en finalplats. Scenen lyses upp och en världsmästare ska koras. Fokuserad ger du allt, adrenalinet sprutar, hjärtat bultar och tro det eller ej, men det går vägen! Du vinner! Världsmästare i – 60kg höger arm i Tokyo! Året är 1999, du är arton år och upprymd! En händelse som kommer att förändra ditt liv har just inträffat!
  
JAG HAR PRECIS berättat hur en skelande unge med spretande tänder, nästintill flintskallig, med lapp för ena ögat och stora glasögon på sned och byxorna fulla med myror vuxit upp och lyckats förverkliga sin stora dröm genom att vinna VM i armbrytning. Ett tjurigt, tanigt flickebarn med armar och ben som de smalaste stickor och som hellre sög på hårda hundkulor än åt riktig mat, ett barn som i ilskan bet av telefonsladdar och alltid gick runt i långkalsonger, fotbollsstrumpor och fasttorkad tvål i håret. Få kunde inte ens i sin livligaste fantasi föreställa sig att JAG skulle växa upp och bli en armbrytare…

HEIDI ANDERSSON